onsdag 21 maj 2008

Ge SVT till landsbygden

Att flytta SVT är ett utmärkt regionalstöd!
Farhågorna att den erfarna personalen inte skulle följa med och att det skulle påverka kvaliteten i produktionen negativt, de farhågorna är troligen överdrivna. De flesta skulle nog följa med om de får chansen att bo utanför Stockholm. Det är också nedvärderande mot alla som bor utanför Stockholm. Folk på landet har tillräcklig kunskap.

Dessutom ska vi ju ha en levande landsbygd. Och vad kunde vara bättre än att låta folket på landsbygden visa vad svensk kultur verkligen är! Trendnissarna i Fjollträsk har ju visat att de inte klarar av uppgiften och man kan ifrågasätta om de har kontakt med det riktiga Sverige.

Inte minst skulle det vara välgörande för Stockholm med sina överhettade system för bostadsförsörjning och trafik om ett större antal personer tvingades flytta. Till det kommer att skatteunderlagen skulle öka på de orter där SVT skulle läggas. Då skulle ju de orternas bidragsberoende från Stockholmarna minska. Det här är ett av de tillfällen när man kan vinna på både gungorna och karusellerna…

Och man ska inte glömma att de riksdagsmän som kan ro hem SVT till sitt län, nog kan räkna med att bli återvalda så många gånger att de aldrig mer behöver arbeta som vårdbiträden, om de ens behöver arbeta alls.

(Ovanstående är en travesti på Bergquist Lokaliseringsutredning)

tisdag 20 maj 2008

Sänk politikers löner

När en person blir riksdagsman får den mycket hög lön.
I flertalet fall betydligt högre än vad personen hade innan. Dessutom betydligt högre än vad personen får efter tiden som riksdagsman, såvida inte personen lyckas hänga sig kvar i en tre fyra mandatperioder. Då får personen livstids pension, oavsett ålder.

Det här gör att en riksdagsman till varje pris försöker hänga sig kvar vid köttgrytorna. För att kunna hänga sig kvar måste valkretsen blidkas. Det innebär konkret att riksdagsmannen måste bedriva en politik som tydligt gynnar innevånarna i den egna regionen, med andra ord att så mycket bidrag och jobb som möjligt hamnar i det egna länet (valkretsarna är per län).

Eftersom flertalet riksdagsmän vill behålla sin höga lön blir det rena huggsexan.

Men vi har ju redan lokala politiker, borde inte riksdagsmän företräda nationen?
Visst, men om en riksdagsman skulle hävda nationella intressen så hävdar den att staten ska styra över det lokala samhället. Den politiker som ställer sig bakom sådant får gå tillbaka till jobbet som vårdbiträde.

Följden blir en successiv avveckling av staten.

Det är därför EU är så populärt bland politiker (till skillnad från allmänheten).
EU ger politiker den paradoxala möjlighet att blidka valkretsen genom att avveckla staten, samtidigt som bidragspåsen blir större. Att de samtidigt inrättar en ny storebror, en storebror som de inte kan påverka lika lätt, det undviker de bara att berätta. Förresten består ju den nya storebror av främmande makt, så det är ju nästan en invasion, och då blir politiker verkligen viktiga för att hålla fienden stången. Och eftersom väljarna har så lite kunskap om EU kan man smälla i dem vad som helst…

Är det bra eller dåligt?
Svårt att säga, men istället för en ny grundlag som stärker det lokala samhället, vore det billigare att avskaffa riksdagen och riksdagens spoilitiker. Ta in en konsult och gör en konstruktiv avveckling av staten, inte en populistisk som nu är fallet. Sedan kunde vi ha val till EU:s parlament och lokala val.

Alternativt ta bort riksdagsmännens pension, eller sänk deras löner.

lördag 17 maj 2008

Konsten att utöva myndighet mot barn

I grunden är lärare personer som utövar myndighet mot barn.

Lärare har olika egenskaper.
I bästa fall är läraren en coach som stöttar barnen att ta för sig av livet.
I sämsta fall är läraren en myndighetsperson som fördelar livsmöjligheter så att personer med god bakgrund får goda möjligheter och personer med dålig bakgrund får dåliga möjligheter.

De som drabbas av den senare kategorin är oftast personer med socialt svag bakgrund. Det beror på att en sådan lärare inte förmedlar kunskap, istället blir det barnens omgivning som agerar kunskapsförmedlare. Sedan kommer läraren in och dömer barnen.

Sådana lärare väcker livslångt agg mot lärare, hos de barn som utsätts.
Gissa varför politiker på vänsterkanten vill reformera skolan?

Reformerna började på sjuttiotalet med professionaliseringsdebatten, där politiker på vänsterkanten menade att lärarens akademiska tillhörighet var skadlig. Man skulle ta in lärare från arbetslivet - snickare, murare, sjuksköterskor, eller läkare hade bättre förutsättningar att ge barnen en god start i livet än personer som satt instängda i en akademisk värld.

Man agerade kort sagt för att ta bort lärarens professionella tillhörighet. Akademikern ansågs i sig skadlig för barnen.

I linje med det genomfördes sedan ett antal reformer som alla syftade till att försvaga lärarnas ställning. Inte minst kommunaliseringen av skolan.

Nu har det gått fyrtio år sedan reformerandet startade. Det är dags att utvärdera reformerna.

Har situationen för de socialt svagare barnen blivit bättre? Har lokalsamhället får större inflytande på skolan och vad har det isåfall inneburit för barnen?

Dessvärre kan nog alla se att de problem man ville komma åt inte lösts. Vilket är naturligt eftersom problemet alltid varit att det finns mindre lämpliga lärare.

Det gäller meao att rekrytera rätt personer. Försvagar man medvetet yrkets ställning är risken stor att man försvårar rekryteringen av de lämpligaste lärarna eftersom urvalet kandidater blir mindre.

Så lägg ner aggressionerna politiker och försök göra något bra tillsammans med de professionella krafterna i skolan. Det behövs proffs i skolan, på samma sätt som det behövs inom andra yrken.

tisdag 13 maj 2008

Världens mest strejkdrabbade land

Vid år 1920 hade Sverige de både flesta och längsta strejkerna i världen. Situationen gav facken och arbetsgivarna en förhandlingsplattform som ledde till Saltsjöbadsavtalen, vilka är kärnan i ”den svenska modellen”.

Idag är det nästan hundra år sedan avtalen tecknades och situationen är inte den samma. Men vad har då hundra år av arbetsfred lett till?

Sverige är inte längre strejkdrabbat. Tvärtom är arbetstagarna obenägna att strejka. Fackföreningarna och Sossarna har använt de första femtio åren till att pränta in (inte minst via lag) att det är fult att strejka om inte det är sanktionerat från högre ort (inom facket).

Den tidigare unionen mellan facken och Sossar har spruckit. Idag styrs Sossarna av personer på den yttersta högerkanten sk nyliberaler som sjunger Internationalen vid sammankomster där medlemmarna kan se dem i TV. Facken styrs också av yrkeskarriärister, men de ligger lite mindre till höger.

Arbetstagarna undrar vad de ska med fack till om det råder arbetsfred. När avgifterna till A-kassa och fack är så höga att lågavlönade måste göra en ekonomisk prioritering för att ha råd, då minskar medlemstalen ännu mer.

Flertalet arbetare har bra materiell standard och är lite feta och tröga. Skulle aldrig gå ut i strejk. Och de är inte heller längre arbetare utan aktieägare.

Vad har facken då för position att förhandla från?
Reellt sett ingen position, men det räcker med attrapper av stridsmedel för att motparten ska ge vika. Så har man ju gjort de senaste hundra åren. Vapnen har för länge sedan rostat bort i de förråd där de deponerades vid den tid strejker var vanliga.

Det är den svenska modellen.

Nåväl, men är det bra eller dåligt?
Svårt att säga, men det är knappast troligt att den kan anpassa sig till nya förhållanden…

söndag 11 maj 2008

Kasta sten på demonstranter

Jag kommer fortfarande ihåg bilden från ungdomskravallerna i Göteborg, där en polisman kastade gatsten på demonstranterna. Sedan var det någon polis som sköt demonstranter av misstag. Andra polismän låste in mängder av ungdomar utan att ha laglig grund, och utsatte ungdomarna för direkt lagvidrig behandling. Allt för att någon utländsk dignitär skulle komma. Verkligt omdömesgillt.

Nu vill Bodström att den omdömesgilla polisen ska kunna döma människor. Utan att någon förundersökning ens genomförs. Det verkar tryggt och bra för den enskilde medborgaren.

Ska kanske 'stening' tom ingå i polisens arsenal av möjliga straff?

Nä, problemet Bodström har är att Polisen inte låter sig styras. Vi har regionala självstyrande polismyndigheter och på toppen en paraplyorganisation (RPS) utan befogenheter som ska fungera som länk mellan en regering och Polisen.

Montera ner RPS eller de självstyrande polismyndigheterna. Det är onödig och dubbel administration. Tvinga polismännen att ta flera ärenden efter varandra utan att åka in och pekfingerknacka rapporter emellan, ge dem modern IT-utrustning (ta risken att polisen stjäl dem) Inrätta en ny polisiär kunskapsorganisation som inte tittar så mycket på sannolikheter utan utgår från polisiär metodik.

Det går att göra mycket...

Är du representativ?

Består världen av människor i samma situation som du?

Samma inkomst, samma behov, samma livssituation? Tyvärr har jag råkat rätt många personer med sådana vaneföreställningar, oftast då personer i beslutsfattande positioner.

Följande artikel är det senaste tillskottet där kreatörerna förefaller lida av ovan nämnda åkomma. Troligen får det dem att känna sig handlingskraftiga.

Tyvärr kan de orsaka rätt mycket skada med sitt behov av handlingskraft och sin brist på kunskap om andra verkligheter.

torsdag 8 maj 2008

Galningar med gevär

Hur kommer det sig att en person får ha vapenlicens om den är så psykiskt sjuk att den inte kan ansvara för sina handlingar?

I Rödby fanns alltså ett gäng tonåringar som ägnade sig åt kvalificerade trakasserier av andra invånare, utan att tonåringarnas föräldrar gjorde något. Taskigt för dem att en av de trakasserade var en psyksjuk kille som helt lagligt hade vapen hemma. Vem som helst kan ju räkna ut var det landar.

Den psyksjuka killen hade flera gånger vänt sig till polis och socialtjänst, som inte gjorde något. Han hade också varit intagen på psyket.

Rödby verkar vara ett riktigt sömnigt ställe. Ingen myndighetsperson vare sig ser problemet med ungarna, eller ser problemet med vapen hos en person som inte är ansvarig för sina handlingar.

Om jag inte tar fel har åtminstone läkare anmälningsskyldighet när det gäller vapen, om en patient är olämplig. Och det måste ha varit en eller flera läkare inkopplade på den här killen tidigare. Det skulle också förvåna mig om inte socialen varit på hembesök efter utskrivningen från psyket, han hade ju barn...

Låter som ett rätt bra ställe att jobba på som myndighetsperson. De behöver inte göra något.

tisdag 6 maj 2008

Sänk läkares löner

Ledarsidan på DN imponerar inte heller i sin analys av sjuksköterskestrejken.

En stor del av problemet med sjuksköterskornas låga löner är att lönerna till medicinmännen dvs läkarna tar för mycket av landstingens resurser i anspråk.

Men läkare kan ju anspela på vår gamla skräck för medicinmannen genom att gå omkring och muttra litanior på latinsk slang...

Till det kommer att jag inte träffat en enda läkare som kunnat ställa en precis diagnos och föreslå åtgärder i linje med detta.

Onödigt överbetalda alltså...

Eller skulle sjuksköterskorna ta efter läkarna och börja muttra på latin. Då skulle de nog få upp lönerna!!