torsdag 29 november 2007

Leder vår livsstil till en katastrof?

Måste vi gå tillbaka till den gamla goda tiden eller kan vi köra på som förut?
Om jag förstår rätt menar katastroffolket att det visserligen finns naturliga variationer, men att den temperaturökning vi ser är mycket större än något vi sett under de senaste 200.000 åren. ”vi sett” är skrivet med ironi eftersom det faktiskt inte finns några mätningar av vädret från den tiden. Man har istället gjort beräkningar utifrån borrkärnor och liknande.

Hur tillförlitliga är då de beräkningarna? Det är just den springande punkten!
Vi vet inte.

Sedan stoppas alla data in i fina modeller där man simulerar olika scenarion. Och då blir det ju inte så viktigt att ingående data i sig håller hög kvalitet?
Ett klokt talesätt om modeller är "skit in - skit ut".

Modeller kan man justera så att utfallen blir mer och mer tillförlitliga, t.ex. väljarbarometrar. Man har historiska data av olika slag som man bedömer hänga samman på visst sätt, utifrån det gör man en prognos om vad som händer när något av data förändras. Sedan har man data från valets reella utfall som man kan justera modellen mot så att modellens utfall stämmer överens med det verkliga utfallet. Det kallas att validera eller kalibrera modellen.

Men när det gäller klimatmodeller är det fråga om att ta hänsyn till förhållanden extremt långt bort i tiden, med mycket hög grad av osäkerhet beträffande kvalitet, och med ännu större osäkerhet beträffande hur olka data hänger samman. Hur åstadkommer man då en tillförlitlig validering?

Svaret är, det gör man inte.

Om nu modellerna skulle ge tokiga resultat, vilket är rätt vanligt med okalibrerade modeller, ja då kanske ökningen egentligen inte är så katastrofal. Eller så är ökningen i temperatur ännu mer katastrofal än modellerna visar. Vi kan inte veta vilket.

Men det hindrar inte diverse figurer att stå upp och skrika om katastrofer:
“Istid i Norra Europa!! Öknar vid medelhavet!! Flora och fauna utplånas, och det är ditt fel!!! Du använder för mycket varmvatten! Gör av med för mycket el! Åker på charter! Ditt svin!!!”

Och så får de anhängare. Lärjungar.

Argumenten handlar som i alla sekter om att sektens medlemmar har kunskap, de vet, och personer som inte delar deras uppfattning sysslar med irrläror. Ingen kan bevisa något, men båda sidor tjänar bra med pengar på att synas i debatten.

Problemet är att man ger folk dåligt samvete, och kanske åstadkommer en nedmontering av välfärden utan orsak. Åtminstone inte den orsak som anges.

Om bara de rika kunde köra bil, eller köpa importerade varor, ja då skulle miljön räddas! Dina barn skulle få leva i en god värld… Fattiga, men vid liv.

Är katastroffolket falska profeter?

söndag 18 november 2007

Mediamonopolist kräver ordning = mera pengar

Herr Bonnier angriper fildelning i en debattartikel.
Den svenska flatheten mot fildelning får oss att framstå som efterblivna, menar Hr Bonnier.

Det är samma gamla visa. Monopolister upprörs av att det finns en marknad och att det finns marknadskrafter. När konsumenterna rör sig bort från de produkter som monopolisten tillhandahåller då ropar monopolisten på polis. Staten måste gripa in och återställa ordningen, så att inkomsterna blir konstant ökande.

Inom branscher utan monopol är priset ett viktigt medel för att stärka marknadspositioner. Men inte i en monopolists värld. När monopolisten satt priset för högt så att kunderna inte längre vill köpa varan, då ropar monopolisten på polis. Vi måste återställa ordningen!!

Men visst är situationen mer komplex än så.
Musik och film har genom mediamopolisters skickliga marknadsföring blivit centrala för tonåringars identitetsbildning. De har kommit att kontrollera symbolerna för varje generations identitet, dess idoler. Det är en väldigt attraktiv position för mediabolagen, en position som ger stora möjligheter att tjäna pengar.

Men det är också en position som kräver visst ansvar. Om mediabolagen inte förstår sin marknads särprägel utan betraktar den på samma sätt som andra marknader, t.ex. köttmarknaden, då kan positionen baktända. En slarvigt skött monopolistisk marknadsposition medför i detta fall att stora grupper av tonåringar förnekas tillträde till sin generations ikoner. Gissa vad som händer då?

Jag skulle säga att fildelning är produkten av att mediabolagen misslyckats med att hantera sin gynnsamma position. De har försökt tjäna pengar på uteslutning istället för på inkludering.
Och så gör tonåringarna uppror.

Mediamonopolisterna har helt enkelt klantat till det!
Och när de fått upproret på halsen ropar de på polis.
Då ska samhället rädda dem från de ondsinta tonåringarna.

Sänk priset istället!!
När kunderna väljer Exit måste kunderna lockas tillbaka, inte demoniseras som ondsinta brottslingar, och staten ska definitivt hålla sig utanför!!