Det kunde man läsa i annonser från musikindustrin på Hoola Bandolas tid.
Man förfasade sig över att ungdomar kunde kopiera musik och sprida musiken mellan varandra, utan att betala något till skivbolagen. Musikbranschens undergång ansågs nära.
Men det blev inte så farligt.
På det hela taget ökades intresset för musik och för populärmusik i synnerhet, av att musik kopierades och spreds med kassettband. Det berodde inte minst på att fler än de rikaste ungdomarna fick tillgång till musiken. Den effekten kompenserade det hypotetiska bortfallet i försäljningen (hypotetiskt eftersom en stor del av de personer som nu fick tillgång till musik aldrig skulle ha haft råd att köpa den). Sedan tillkom de intäkter på försäljningen av kassettband som musikindustrin lyckades förhandla till sig.
Idag sprids musik via mp3 på Internet. Det du vill ha finns där, en knapptryckning bort. Och när du väl laddat ner musiken finns en mycket utvecklad marknad av teknisk apparatur för att lyssna på musiken. ALLA får nu tillgång till ALL musik gratis. Och intresset för att konsumera musik har aldrig varit så stort som nu.
I det läget skriker naturligtvis musikindustrin högt. De har av någon anledning inte hittat något nytt sätt att ta betalt för musiken, utan bygger sin verksamhet på försäljning av SKIVOR. Till saken hör dessutom att priset på dessa skivor redan innan fildelningen på Internet var så högt att uteslutningen av ungdomar från deras generations symboler - idolerna - var större än någonsin.
Ur marknadssynpunkt är det naturligt att kunderna väljer EXIT som strategi när varorna har för högt pris. Fildelningen på Internet har bara gett kunderna/ungdomarna möjligheten att välja EXIT med bibehållen tillgång till sin generations symboler.
Då vänder sig musikindustrin till staten och vill att kunderna ska straffas!!
Musikindustrin verkar inte agera på en marknad. De uppträder som monopolister. Och det är kanske vad de är, monopolister på en generations idoler.
Märk väl att teknikföretagen redan anpassat sig och tjänar massor av pengar på t.ex. mp3-spelare. De enda som inte anpassat sig är musikindustrin… Fast å andra sidan kanske allt skrikande är ett led i förhandlingarna om att få del av intäkterna från andra branschers försäljning, precis som på kassettbandens tid. Med andra ord att förändringsprocessen redan är igång.
I en förändring är det alltid några som gör motstånd, som skriker och bråkar. Den hårda verkligheten är tyvärr att om man inte anpassar sig till förändringar så slås man ut. Nu är en mycket stor förändring på gång till följd av den tekniska utvecklingen. Då duger det inte att ta till socialistisk retorik, dessutom är det smått löjeväckande att framställa de stenrika barderna som arbetare vars lön fildelarna stjäl.
Fildelning är en gigantisk mänsklig aktivitet. Därför finns också möjlighet att tjäna stora pengar för den som är flexibel, snabbtänkt och ser möjligheterna. Tyvärr tycks musikindustrin snarare kännetecknas av egenskaper som tröghet, konservatism, revirpinkeri, monopolism, etc. DET kan bli dess undergång. Men eftersom behoven av musik finns kvar uppstår snart nya former att tjäna pengar. Var lugn i förändringen, lås inte in ungdomarna, anpassa er istället!!
