En artikel i DN anser att hyresmarknaden inte fungerar eftersom fattiga har råd att bo i bättre lägen än vissa rika.
Wolodarski utgår från att pengar är det mest rättvisa sättet att fördela sånt det är brist på. Därför ska också regleringen av hyresmarknaden göras med hjälp av pengar. Hyrorna måste gå upp så att vissa inte får råd att bo, medan andra (de som har mycket pengar) lättare ska komma åt bristvaran.
Det är inte konstigt att en liberal vill gynna den egna gruppen, de välbärgade.
Men har han rätt i sak?
Vi pratar om något som bekostas med allmänna medel, hyresrätter i allmännyttan. Ska rika ha större tillgång till sådant som produceras av det offentliga? Ska de kunna få bättre vård vid de offentliga sjukhusen? Ska de vara reserverade den bästa undervisningen vid de offentliga skolorna? Självklart inte! Vill de bli gynnade för sin rikedom så får de gå till den privata marknaden.
Ett rättvisare sätt att fördela sådant som produceras av det allmänna är tid. Tid är något som alla står lika inför. Din pappa kan inte ge dig mer tid, men han kan ge dig pengar. Kötid är på alla sätt mer smakligt när det gäller fördelning av allmänna nyttigheter.
Såklart gillar inte rika personer att stå i kö. Men det finns redan idag möjligheter för dem att köpa det de vill ha. Bostadsrätter... Men det sticker såklart ändå i ögonen att personer utan pengar kan få lika bra bostäder genom sin kötid. De rikas värde förminskas liksom.
Problemet med Wolodarski är att han vill vidga klyftorna för mycket. Vad Wolodarski inte ser är att nuvarande system kommit till därför att Wolodarskijs föregångare var så kloka att de vägde in värdet av att kunna röra sig fritt i samhället.
Wolodarski har blivit inskolad i en tankemodell om hur världen fungerar, den vill han styvnackat forma världen efter, eftersom det är den RÄTTA boken, förlåt modellen.
Jag ordnar gärna ett studiebesök om du vill se hur världen utanför murarna ser ut…
