Stockholms stad har gjort en undersökning om invånarnas rädsla för att bli utsatta för brott i olika stadsdelar. Staden förvånas bla över att boende i ytterområden är mer rädda för brott fast de statistiskt löper mindre risk att utsättas. Därför ska staden sätta igång ett arbete för att minska deras rädsla.
Utan att ha läst mer än artikeln - kan det inte vara så att rädslan är befogad och rent av har en förebyggande effekt? Den lägre risken att bli utsatt för brott i ytterområden kunde hänga samman med att folk i ytterområden vet vilka riskerna är - eftersom de bor där - och därför vidtar rätt åtgärder för att skydda sig?
Om så skulle vara fallet, och staden lägger resurser på att förändra rädslan hos människor i ytterområden, då skulle ytterstadsborna riskera att bli mer utsatta för brott genom stadens åtgärder.
Undersökningen jämför uppfattningen av risk hos de som bor på en viss plats med hur många brott som begås på platsen, och använder den informationen till att bedöma om rädslan är rationell. Det blir väl ändå bra snett?!
Flest brott begås i innerstan. Men folk som blir utsatta för brott i innerstan är oftast folk som inte bor i innerstan, utan har rest in för att parta, så att de både har lägre kännedom om risker i stan och försämrat omdöme pga alkoholintag.
Det är inte lika vanligt att folk reser till ytterområdena för att parta.
Däremot reser brottsbenägna från ytterområden in till stan för att begå brott.
Och folk som bor i ytterområden har dessa personer i sin hemmiljö. Undra på att de är rädda…
Men det blir såklart svårare att ombilda hyresrätter till bostadsrätter i ytterområdena om folk är rädda för att bo där. Får vi dem mindre rädda så köper de sina bostäder. Och då blir det mer borgerligt därute… Att fler blir utsatta för brott gör inget eftersom de ju inte är riktiga borgare. De är bara köpta röster…
onsdag 10 december 2008
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)